Jag var tydligen rejält derdrogad efter mer tabletter än jag trodde jag hade. Kom ihåg att jag tog runt tjugo, och hade kanske runt trettio kvar, men när jag kom idag efter att ha spenderat natten på akuten och intensiven för överdos jag inte minns någonting av, så kom jag hem för en stund sedan och kollade hur många tabletter jag hade kvar vilket inte direkt var mycket. Hade sex sömntabletter kvar, och dem har jag tagit. De gör mig ändå inte trött.
Hade chansen att få träffa en läkare på psykakuten men då hade jag fått vänta i åtta timmar och det ville jag inte. Så jag blev utskriven och är hemma nu, vilket är ganska uppenbart. Och ja, jag är en pillermissbrukare. Så ofta som jag överdoserar receptbelagda mediciner klassificerar mig som det, enligt min psykolog. På BUP ansåg de mig vara alkoholist, och då var jag sexton-arton. Känns ju jättebra med alla dessa hårda benämnelser på en.
Och ja, jag skriver om det här för jag tycker att alla delar av mig själv är bra för folk att veta. Jag är ju inte bara deprimerad, ångestfylld och självdestruktiv. Jag är en människa också, fastän jag helst av allt önskar att jag inte var det. Människor är onda.

Så det var det. Kan tänka mig att minst en kommentar kommer skriva något taskigt. Men hey! Jag är ju bara ärlig. Det självdestruktiva är en del av mig. Kan man inte acceptera det så har man ingen anledning till att stanna.

 

Bilden är från förra månaden, tror jag.