En annan tid i en annan värld

Spenderade eftermiddag och kväll hemma hos mamma, Tommy och Tex. Fikade med vaniljkrans, åt middag, tittade på Djursjukhuset och spelade Skyward Sword. Med mitt icke-befintliga tålamod så resulterade dagens speltid mest i diverse irriterande suckar och djupa frustrationer då jag helt enkelt inte begriper mig på det spelets logik så som jag kanske borde. Jag tycker att det är väldigt knepigt att spela och det är inte alls lika roligt som de tidigare spelen, som jag verkligen älskar. Men jag tänker ändå spela klart det, fast i ärlighetens namn kommer jag nog inte spela det igen, utan håller mig till mina älskade klassiker.
Imorgon ska jag till psyk och få mina mediciner och så blir det väl ett kort samtal också, min kontaktperson verkar inte direkt så jätteintresserad av att prata med mig så våra samtal är på max tjugo minuter, varav ungefär 10 minuter består av tystnad. Men det spelar ingen roll för mig, jag vill inte ha några samtal alls, vilket jag varit tydlig med redan när jag tvingades in i psykiatrin första gången, men av någon anledning spelar inte min åsikt någon roll och min läkare uttrycker sig som såhär; "Någon form av samtal måste du ha."
Nu väntas en cigarett och te eller cappuccino, jag kan inte bestämma mig för vilket eftersom båda är goda och jag inte kan klara mig utan och dricker minst fem stora muggar om dagen. Nåväl, så är det.
Imorgon ska jag till psyk och få mina mediciner och så blir det väl ett kort samtal också, min kontaktperson verkar inte direkt så jätteintresserad av att prata med mig så våra samtal är på max tjugo minuter, varav ungefär 10 minuter består av tystnad. Men det spelar ingen roll för mig, jag vill inte ha några samtal alls, vilket jag varit tydlig med redan när jag tvingades in i psykiatrin första gången, men av någon anledning spelar inte min åsikt någon roll och min läkare uttrycker sig som såhär; "Någon form av samtal måste du ha."
Nu väntas en cigarett och te eller cappuccino, jag kan inte bestämma mig för vilket eftersom båda är goda och jag inte kan klara mig utan och dricker minst fem stora muggar om dagen. Nåväl, så är det.

captivatedminds.blogg.se
Svar: jag vet inte. Skillnaden med tvångsvård här är att dom bara har tid/råd/kompetens att bota en sak i taget. Antagligen ätstörning, självskada osv. Och jag tycker inte att jag förtjänar att bli frisk. Det är mitt största hinder. Jag vill se så miserabel ut som jag känner mig. Tunn, benig, blåa läppar och pale skin.
captivatedminds.blogg.se
Vad äter du för mediciner just nu & för vad?