Historia som berör
Jag har spenderat över fem timmar framför Youtube och dokumentärer om Titanic. Väldigt bra dokumentärer som handlat om lite olika saker, den första var om hur nya metoder kan ge en mer exakt syn på själva olyckan, inte isberget men snarare vad som hände när vatten började komma in och vad som hände från den stunden till att Titanic hamnade på havets botten.
Den andra dokumentären var om anhöriga till offren, och om de dryga hundra gravstenar som finns i Kanada med oidentifierade människor som plockats upp ur vattnet några dagar efter katastrofen. Man försökte identifiera tre lik med hjälp av DNA från anhöriga som med hjälp av forskare läst igenom obduktionsrapporter och läst om de tillbehör som hittats vid varje kropp, såsom kläder, klockor etc, även den gissade åldern man antagit vid undersökning. Den yngsta som hittades i vattnet var en två år gammal pojke. Och av över tusen människor som omkom, kunde endast omkring trehundra hittas i vattnet, och ungefär tvåhundra av dessa kroppar var i sådant illa skick att de fick sjunka till havets botten i canvassäckar. Resten hade redan försvunnit i vattnet.
Ingen av de anhöriga fick sina förhoppningar besvarade. Två utav de tre kroppar som skulle identifieras hade vattenfyllda gravar så alla ben hade förstörts helt. Den lilla pojken var inte den svenska lilla pojk som de anhöriga trodde, men tack vare besättningen på det skepp som fick i uppdrag att hämta kropparna från vattnet, som gav den lilla pojken en riktig begravning och en plåtskylt som han fick hålla i famnen i sin kista med orden "Our baby" lyckades en liten, liten benbit från armbågen bevaras och man kunde tillslut identifiera honom som en finsk medborgare, som inte klarade sig, precis som resten utav hans familj.
I den sista dokumentären jag såg berättade den sista överlevaren, som var sju år gammal när katastrofen inträffade, om sina minnen från dagen. Det är fruktansvärt och hemskt, men berättelsen om Titanic har alltid fascinerat och intresserat mig. Jag tror den största delen beror på att det var så många människor som alla seglade mot drömmar om den nya världen, många imigranter som hoppades att finna lycka och framgång i Amerika. De seglade med hopp, men dog tragiskt.
Den nya versionen av filmen i 3D är beställd. Det är en historia som berör och alltid får mig att gråta, och jag tror, även om ett fåtal detaljer av Titanic's sista minuter är lite fel, att det är en så nära rekonstruktion av händelsen vi kan komma. Känslorna, paniken, ångesten... Att veta att nu finns det ingen utväg, nu kommer vi alla dö, alla livbåtar är borta och det finns ingen räddning. Jag kan inte annat än känna djupaste sympati mot de bortgångna, och beklaga att det hela hände. Berättelsen om Titanic lever kvar. Föralltid.
Dokumentär om Titanic - Filmskaparen James Cameron utforskar vad som egentligen hände när Titanic sjönk.
Den andra dokumentären var om anhöriga till offren, och om de dryga hundra gravstenar som finns i Kanada med oidentifierade människor som plockats upp ur vattnet några dagar efter katastrofen. Man försökte identifiera tre lik med hjälp av DNA från anhöriga som med hjälp av forskare läst igenom obduktionsrapporter och läst om de tillbehör som hittats vid varje kropp, såsom kläder, klockor etc, även den gissade åldern man antagit vid undersökning. Den yngsta som hittades i vattnet var en två år gammal pojke. Och av över tusen människor som omkom, kunde endast omkring trehundra hittas i vattnet, och ungefär tvåhundra av dessa kroppar var i sådant illa skick att de fick sjunka till havets botten i canvassäckar. Resten hade redan försvunnit i vattnet.
Ingen av de anhöriga fick sina förhoppningar besvarade. Två utav de tre kroppar som skulle identifieras hade vattenfyllda gravar så alla ben hade förstörts helt. Den lilla pojken var inte den svenska lilla pojk som de anhöriga trodde, men tack vare besättningen på det skepp som fick i uppdrag att hämta kropparna från vattnet, som gav den lilla pojken en riktig begravning och en plåtskylt som han fick hålla i famnen i sin kista med orden "Our baby" lyckades en liten, liten benbit från armbågen bevaras och man kunde tillslut identifiera honom som en finsk medborgare, som inte klarade sig, precis som resten utav hans familj.
I den sista dokumentären jag såg berättade den sista överlevaren, som var sju år gammal när katastrofen inträffade, om sina minnen från dagen. Det är fruktansvärt och hemskt, men berättelsen om Titanic har alltid fascinerat och intresserat mig. Jag tror den största delen beror på att det var så många människor som alla seglade mot drömmar om den nya världen, många imigranter som hoppades att finna lycka och framgång i Amerika. De seglade med hopp, men dog tragiskt.
Den nya versionen av filmen i 3D är beställd. Det är en historia som berör och alltid får mig att gråta, och jag tror, även om ett fåtal detaljer av Titanic's sista minuter är lite fel, att det är en så nära rekonstruktion av händelsen vi kan komma. Känslorna, paniken, ångesten... Att veta att nu finns det ingen utväg, nu kommer vi alla dö, alla livbåtar är borta och det finns ingen räddning. Jag kan inte annat än känna djupaste sympati mot de bortgångna, och beklaga att det hela hände. Berättelsen om Titanic lever kvar. Föralltid.
Dokumentär om Titanic - Filmskaparen James Cameron utforskar vad som egentligen hände när Titanic sjönk.
Ann-Ki
Du har verkligen gått på djupet i att utforska denna hemska tragedi och jag håller med dig att detta har gått till historien för evigt.
captivatedminds.blogg.se
Jag har inte ens sett titanic. Jag borde nog det!
Svar:
Emelie Angelstar