Jag blir galen
Jag fick kämpa som en blådåre för att få ut ett paket ur mitt postfack, som absolut inte ska ha paket i sig, utan de ska lämnas för uthämtning eftersom de inte får plats att ta ut ur brevinkastet. Men det är inte alltid som den som lämnar paket förstår det, och ibland vet jag inte ens vem som lämnar dem, för en gång så väntade jag på brevbäraren och han såg ett paket som jag inte fick ut, och sa att det inte var han som lagt in det där. Ändå är det Posten som har hand om dem, så det är lite klurigt.
Fick riva upp paketet och plocka ut innehållet, vilket var min mycket skrynkliga stackars kaptensmössa. Skärmen är böjd åt alla håll och kanter och jag vet inte alls hur jag ska få den normal igen.
Jag hade även en räkning från sjukhuset, mobila teamet och uteblivna besök från psyk, allt på 900kr. Konstigt nog stod inte ambulansräkningen med, inte heller IMA och MAVA, men akuten fanns med, så jag kommer väl få de andra senare.
Jag drunkar seriöst i räkningar. Hittills har jag räkningar för över 1400kr att betala, och då har inte ens de vanliga räkningarna kommit in, som mobilerna (både gamla som är död sen tusen år tillbaka och nya) samt datorn, katternas försäkring, månadskrediterna etc. Så jag överdriver inte när jag säger att jag kommer få betala räkningar för 3000kr denna månad. Och det gör mig helt hysterisk, i och med att jag inte fått något besked från Försäkringskassan om bostadstillägg än. Jag har aldrig haft så mycket räkningar att betala på en och samma gång. Stressfaktor en miljon fyrahundrafemtioniotusenåttahundrasextiosju.
Imorgon ska jag till psykosmottagningen och träffa läkaren där, vilket gör mig nervös för jag har aldrig träffat henne och jag är så nojjig och rädd när jag ska träffa nya människor. Speciellt sådana människor som man bara är ett jobb för. Jag hoppas det går bra. Men det är inget jag kan hjälpa att alltid vara sönderstressad och orolig för allt, oavsett vad det än är, vilket är fruktansvärt jobbigt och påfrestande. Jag hatar det.
Någon dag tänkte jag även se om jag kan klura ut en ny design. Jag har dock inga idéer alls, det är tomt i hjärnfabriken. Jag gillar den jag har, men samtidigt så tröttnar jag alltid på mina designer så fort och vill göra något nytt. Tänk om jag kunde ha idéer lika ofta som jag får tankar om förändring. Jag får alltid tankar om att jag vill göra något nytt, med allt, både mig själv och bloggen och ja allt som jag kan, men sedan har jag ingen aning om vad sjutton jag vill ha för nytt. Min kreativitet försvann för många år sedan. Vart tog den vägen egentligen?
Känner också panik över mina räkningar den här månaden...
Det kommer bli tajt utav bara helvete... =/
Precis min åsikt, blev sådant j*vla liv för ingenting.
Och jag förklarade också skillnaden gång på gång varför jag kan/orkar skådespela, men inte jobba.
Och likt förbannat kommer kommentarerna.. Blä - trött!
Precis, men när man får den här skiten från andrapsyk-sjuka, då blir man ju f*n bara besviken,
vi sjuka borde ändå ha en gemenskap där vi kan stödja varandra,
inte köra någon typ av försök till mobbning! 0_o
Kram.
Det fixar sig, jag lovar. Även om räkningar är det jobbigaste jag vet.. Själv så har jag en räkning på 269 kr i månaden och får panik av den, eftersom att jag bara får 1050 kr i månaden.. Men de är väl bara jag som är nojjig :(
Är inte ambulans,MAVA mm gratis? :O Har själv åkt många gånger men kan inte minnas att jag hört om att det skulle kosta något . Men iof jag har ju förvaltare så kommer inte till mig // Erica-Natalie
(Förlåt för jättesent svar :c) svar: ja, men då måste man ju ha bestämt sig till 100 procent. Och jag vet inte än. Jag tror inte att jag kan bli smal om jag blir frisk, och då låter det ju vettigt att bli smal(smalare iallafall) och sen bli frisk. För smala som säger att "ja men det är så skönt att vara frisk nu och jag är så nöjd med min kropp!" Hade aldrig sagt det om de hade varit tjocka...